Fy vad orättvist!!

Ännu en kamrat död!
Robert.

Jag kan inte fatta att det har hänt, igen! Varför har Robert, min vän och kollega, ryckts bort så hastigt och så tidigt? Vad är meningen med det?

Jag saknar Robert så oerhört, trots att vi inte var närmsta vänner!

Det känns tomt, ensamt och trist! Döden är obarmhärtig. Så är också Herrens vilja. Jag tycker ibland att Han är orättvis och lämnar så många frågor kvar.

Jag minns Robert främst som en person som alltid fanns tillgänglig, dygnet runt. Med goda råd, reflektioner och utstuderad detaljkunskap, men också som den alltid glade, varme och erkännande människa Robert var.

Saknaden är enorm, och brutal!

Jag vet inte vad mer jag kan säga, varför just nu? 34 år...Det är inte rättvist.

Jag kommer att höra din röst ändå. "jag kan berätta att...". Dina orförglömliga och ovärderliga insatser för communityt och dina instaser för individer, kommer aldrig att förminskas. Du VAR Robert och ÄR Robert och kommer alltid att VARA Robert, i mitt hjärta, och min själ, för alltid!

TACK!

Kärlek...