Debatten går hård i frågan om en ändrad lagstiftning om äktenskap.
Jag bevistade igår kväll en debatt på Stockholms stadsteater mellan riksdagspartiernas partisekreterare. Debatten var tämligen lam förutom när publiken släpptes lös för en frågestund.
Samtliga partier är överens om att ett könsneutralt äktenskap bör införas och det så snart det är möjligt. Alla partier utom ett, vill säga. Kristdemokraterna vägrar kompromissa. Dessa godtrogna väktare av tusenåriga bibelord kan inte under några som helst omständigheter tänka sig att tillåta att två personer av samma kön ingår äktenskap. Motiven är desamma som alltid: Kärnfamiljen hotas, barnens bästa kommer i skymundan, traditioner ska värnas, äktenskapet är förbehållet man och kvinna och så vidare.
Det är intet nytt att Kd anser att det "normala" i samhället är samlevnad mellan man och kvinna och att kärnfamiljen består av just dessa och ett par små söta, vackra, snälla och gudfruktiga barn.
Dessa traditioner och uråldriga föreställningar om vad som är normalt och icke är ett tämligen urvattnat argument. Tradition, ja det kan vara mycket. Det har varit tradition och gängse norm att till exempel tillåta hustrumisshandel, det har till och med lagstiftningen uppmuntrat, det har till en bit in på 1900-talet tillämpats dödsstraff, bara för att nämna några traditioner.
Och så barnargumentet. Varför bland in barn i äktenskapet? Här lyser ju Kd:s syn på familjen igenom igen. Alla tycks vilja skaffa barn. Ja, det borde väl alla göra åtminstone, för det säger ju normen! Varför ska jag inte kunna gifta mig med en man? Jag vill inte ens skaffa barn som jag känner just nu. Vems barns bästa måste jag då rätta mig efter? Vad händer om två av olika kön har gift sig och barnet eller barnen definierar sig som homosexuella eller bisexuella? Vad blir det då av kärnfamiljen? Hur är det med ensamstående personer med barn? Räknas de också som olämpliga föräldrar?
Att nu propagera för att traditionsenligt utestänga människor från Guds gemenskap och att särbehandla människor med stöd av religionsfrihet är patetiskt och anmärkningsvärt! Varför ska alltid religionsfriheten gå före andra mänskliga rättigheter? Det föreslås att trossamfund fortsatt ska få möjlighet att inneha vigselrätt, alltså myndighetsutövning, men det ska vara upp till var och en av prästerna att avgöra om de vill sammanviga två personer av samma kön eller inte. Vadan detta? Ska enskilda företrädare i myndighetsutövande ställning godtyckligt få tolka lagen och tillämpa den utifrån eget tycke och smak? Det känns helt förryckt! Vi måste här skilja på vad som är juridik och vad som är religion och tradition. Låt trossamfunden få anordna sina ceremonier bäst de vill och låt staten ta hand om det juridiska. Avskaffa vigselrätten för trossamfunden! Den som så önskar kan ju fortsatt få Guds välsignelse nedkallat över ingånget äktenskap, det är i alla fall verkligheten och idag det enda möjliga för två personer som ingått partnerskap.
Det ska bli en fröjd att se hur statsministern tänker lösa denna konflikt inom regeringen inför den fantastiska proposition som utlovats, men som dröjt ett halvår.
Något annat som retar mig är att när det talas om ett samkönat äktenskap, nåväl, ett likkönat äktenskap eller enkönat hade varit mer korrekt, men låt gå. Det är inte det som retar mig. Nej, när det talas om samkönat äktenskap så dras parallellen till homosexualitet genast. Det talas om att homosexuella ska ha samma rättigheter som heterosexuella. Ja, såklart, men hallå! Att ingå ett samkönat äktenskap har väl inte med homosexualitet att göra? Vad ska bisexuella personer räknas som? Ska de ingå ett samkönat eller ett olikkönat äktenskap? Återigen osynliggörs bisexuella personer! Tänk dessutom att det kanske är personer som förvisso har samma könsbeteckning, men som inte vill definiera sin sexuella läggning, vad talar vi om då? Vi måste skilja på kön och sexuell läggning! Gud sa väl inte att äktenskapet är förbehållt heterosexuella? Vid tiden då bibeln skrevs hade inga sexuella läggningar definierats överhuvudtaget!
Jag tycker att en könsneutral äktenskapslagstiftnng är på sin plats i ett modernt, demokratiskt samhälle. Betänk att RFSL har drivit denna fråga sedan 1953.
Det är på tiden att vi nu samlar våra krafter för att återigen flytta fram positionerna i kampen för att krossa heteronormativiteten för allas lika mänskliga värden!
Jag bevistade igår kväll en debatt på Stockholms stadsteater mellan riksdagspartiernas partisekreterare. Debatten var tämligen lam förutom när publiken släpptes lös för en frågestund.
Samtliga partier är överens om att ett könsneutralt äktenskap bör införas och det så snart det är möjligt. Alla partier utom ett, vill säga. Kristdemokraterna vägrar kompromissa. Dessa godtrogna väktare av tusenåriga bibelord kan inte under några som helst omständigheter tänka sig att tillåta att två personer av samma kön ingår äktenskap. Motiven är desamma som alltid: Kärnfamiljen hotas, barnens bästa kommer i skymundan, traditioner ska värnas, äktenskapet är förbehållet man och kvinna och så vidare.
Det är intet nytt att Kd anser att det "normala" i samhället är samlevnad mellan man och kvinna och att kärnfamiljen består av just dessa och ett par små söta, vackra, snälla och gudfruktiga barn.
Dessa traditioner och uråldriga föreställningar om vad som är normalt och icke är ett tämligen urvattnat argument. Tradition, ja det kan vara mycket. Det har varit tradition och gängse norm att till exempel tillåta hustrumisshandel, det har till och med lagstiftningen uppmuntrat, det har till en bit in på 1900-talet tillämpats dödsstraff, bara för att nämna några traditioner.
Och så barnargumentet. Varför bland in barn i äktenskapet? Här lyser ju Kd:s syn på familjen igenom igen. Alla tycks vilja skaffa barn. Ja, det borde väl alla göra åtminstone, för det säger ju normen! Varför ska jag inte kunna gifta mig med en man? Jag vill inte ens skaffa barn som jag känner just nu. Vems barns bästa måste jag då rätta mig efter? Vad händer om två av olika kön har gift sig och barnet eller barnen definierar sig som homosexuella eller bisexuella? Vad blir det då av kärnfamiljen? Hur är det med ensamstående personer med barn? Räknas de också som olämpliga föräldrar?
Att nu propagera för att traditionsenligt utestänga människor från Guds gemenskap och att särbehandla människor med stöd av religionsfrihet är patetiskt och anmärkningsvärt! Varför ska alltid religionsfriheten gå före andra mänskliga rättigheter? Det föreslås att trossamfund fortsatt ska få möjlighet att inneha vigselrätt, alltså myndighetsutövning, men det ska vara upp till var och en av prästerna att avgöra om de vill sammanviga två personer av samma kön eller inte. Vadan detta? Ska enskilda företrädare i myndighetsutövande ställning godtyckligt få tolka lagen och tillämpa den utifrån eget tycke och smak? Det känns helt förryckt! Vi måste här skilja på vad som är juridik och vad som är religion och tradition. Låt trossamfunden få anordna sina ceremonier bäst de vill och låt staten ta hand om det juridiska. Avskaffa vigselrätten för trossamfunden! Den som så önskar kan ju fortsatt få Guds välsignelse nedkallat över ingånget äktenskap, det är i alla fall verkligheten och idag det enda möjliga för två personer som ingått partnerskap.
Det ska bli en fröjd att se hur statsministern tänker lösa denna konflikt inom regeringen inför den fantastiska proposition som utlovats, men som dröjt ett halvår.
Något annat som retar mig är att när det talas om ett samkönat äktenskap, nåväl, ett likkönat äktenskap eller enkönat hade varit mer korrekt, men låt gå. Det är inte det som retar mig. Nej, när det talas om samkönat äktenskap så dras parallellen till homosexualitet genast. Det talas om att homosexuella ska ha samma rättigheter som heterosexuella. Ja, såklart, men hallå! Att ingå ett samkönat äktenskap har väl inte med homosexualitet att göra? Vad ska bisexuella personer räknas som? Ska de ingå ett samkönat eller ett olikkönat äktenskap? Återigen osynliggörs bisexuella personer! Tänk dessutom att det kanske är personer som förvisso har samma könsbeteckning, men som inte vill definiera sin sexuella läggning, vad talar vi om då? Vi måste skilja på kön och sexuell läggning! Gud sa väl inte att äktenskapet är förbehållt heterosexuella? Vid tiden då bibeln skrevs hade inga sexuella läggningar definierats överhuvudtaget!
Jag tycker att en könsneutral äktenskapslagstiftnng är på sin plats i ett modernt, demokratiskt samhälle. Betänk att RFSL har drivit denna fråga sedan 1953.
Det är på tiden att vi nu samlar våra krafter för att återigen flytta fram positionerna i kampen för att krossa heteronormativiteten för allas lika mänskliga värden!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar